Hemma själv...HELT själv!
Här sitter jag och latar mig med en kopp kaffe i näven. Mamma, pappa och mormor var just här och fikade och hämtade med sig Nils hem till dom. Egentligen så att jag ska hinna börja röja i kartongerna på vinden...och det ska jag också, men jag var tvungen att passa på att sätta mig här i godan ro och bara tänka på mig själv en liten stund.
Tummen upp för egentid!
Jag hoppas någon ringer på de där möblerna jag la ut på blocket igår, jag vill ju så innerligt gärna bli av med dem och det är ju så mycket bättre om någon råkar vilja ha just sådana grejor för en billig penning OCH dessutom kommer och hämtar dem här så man slipper fixa släp för att dra till återvinningen med dem.
Om inte annat får jag väl skänka bort dem till Röda Korset eller så...
Det känns faktiskt lite konstigt att vara hemma själv såhär. Annars är det ju jag och Nils. Alla dagar. Alla tider.
Min enda egentid brukar ju vara på kvällarna när jag nattat honom, och då kan han ju tappa nappen när som helst så man är ju på "jour" hela tiden (naturligtvis) ändå.
Så är det faktiskt. Har man barn är man redo att släppa ALLT. När som helst.
Men det gör det ju lite enklare ändå att slappna av när han är med sin mormor och morfar och gammelmormor. Jag vet ju att han har det bra där och att det bara är en stund.
För jag ska ju som sagt röja undan lite, moppa golvet och sedan, om några timmar, åka efter dem dit.
Så nu gäller det att passa på
- Här ska njutas!!
