Armvärk
Jag har i flera veckors tid (till och från...sista veckorna mest från) haft jätteont i höger arm. Mest i axeln och överarmen, nästan som foglossning (när det känns som att benen sitter löst och bara viker sig), fast riktigt ont så fort jag lyfter eller använder den.
Det började för någon dag sedan när jag kände att det började göra ont igen men i morse när jag vaknade gjorde det förbaskat ont fast jag bara låg stilla och inte rörde armen. Och idag har det bara blivit värre och värre. Överansträngd och överspänd av allt bärande (lillfisen vägrar tillbringa mer än ett fåtal minuter ifrån mig i gåstolen eller på golvet), vällingskakande och matande. Jag försöker tänka på det hela tiden tycker jag men det är väl lätt ändå att glömma bort sig. Fast nu när jag har såhär ont är det helt omöjligt att glömma.
Drygt.
För hur jag än gör så vill ju skrutten bli matad, han vill (och måste) ju bli buren om man ska någonstans och matning och vällingskak är jag dålig på med vänstern. Tyvärr.
Well, well, det är nog bara till att försöka vila den och att samtidigt försöka tänka på hållningen och att variera rörelserna mera. Så blir det nog bra. Tillslut. Förhoppningsvis.
I övrigt har vi haft en mysig dag med fika hos Therese med Tuva och Nellie och Mickan med magen. Finmagen där en liten kompis bor, och ett litet syskon till Wilma som blir världens sötaste och minsta storasyster! Helt fantastiskt och som jag längtar efter att få gosa med en sån liten plutt igen. Det är galet hur snabbt man glömmer och läskigt hur snabbt det känns som att tiden går.
På Torsdag blir ju Nils 9 hela månader. Det känns som att det var igår han föddes (nästan), samtidigt som jag inte riktigt kan minnas vad jag gjorde innan han fanns. Tänk att på den där lilla stunden som ens älskade bebis kommer till världen och blir riktig så förändras allt. Plötsligt lever man helt för någon annan som är så skrämmande beroende av en att hjärtat nästan exploderar. Ja, det finns inte ord helt enkelt för hur jädra stort det är...
2 Mars 2010
Och förresten lilla E...
Att jag inte var blöt i håret den här gången var ett mycket medvetet drag då vi hade superbråttom till BVC efteråt. Prio ett skulle alltså bli att tvätta av Nils och få på honom kläder, i med mat och ner med all packning. Vilket jag visste redan före.
Haha, men jag gillar att du är uppmärksam.
Hemma själv...HELT själv!
Här sitter jag och latar mig med en kopp kaffe i näven. Mamma, pappa och mormor var just här och fikade och hämtade med sig Nils hem till dom. Egentligen så att jag ska hinna börja röja i kartongerna på vinden...och det ska jag också, men jag var tvungen att passa på att sätta mig här i godan ro och bara tänka på mig själv en liten stund.
Tummen upp för egentid!
Jag hoppas någon ringer på de där möblerna jag la ut på blocket igår, jag vill ju så innerligt gärna bli av med dem och det är ju så mycket bättre om någon råkar vilja ha just sådana grejor för en billig penning OCH dessutom kommer och hämtar dem här så man slipper fixa släp för att dra till återvinningen med dem.
Om inte annat får jag väl skänka bort dem till Röda Korset eller så...
Det känns faktiskt lite konstigt att vara hemma själv såhär. Annars är det ju jag och Nils. Alla dagar. Alla tider.
Min enda egentid brukar ju vara på kvällarna när jag nattat honom, och då kan han ju tappa nappen när som helst så man är ju på "jour" hela tiden (naturligtvis) ändå.
Så är det faktiskt. Har man barn är man redo att släppa ALLT. När som helst.
Men det gör det ju lite enklare ändå att slappna av när han är med sin mormor och morfar och gammelmormor. Jag vet ju att han har det bra där och att det bara är en stund.
För jag ska ju som sagt röja undan lite, moppa golvet och sedan, om några timmar, åka efter dem dit.
Så nu gäller det att passa på
- Här ska njutas!!
Nattsudd
Det gäller liksom att ta tillfället i akt och passa på. Dessvärre är jag ju sjukt trött efter två veckor uppstigning vid femsnåret. Då har den lille mannen i huset dessutom passat på att vakna ett antal gånger före det så man börjar känna sig lite klen nu. Och är alltså inte skitpigg på att susa runt i backarna.
Och det är ju ett riktigt dåligt tecken. När man känner sig för trött för något som man vet skulle vara jättetrevligt och som man inte alls skulle vilja missa egentligen. Hur trött är man då? Finns det någon skala eller något sätt att mäta trötthet? Ibland kan jag vara så trött så jag tror jag ska somna eller svimma stående. Nästan så det svartnar för ögonen och susar till i öronen. Så känner man sig ju så klen i hela kroppen också när man är trött.
Nä fy.
Nu ska jag gå och lägga mig, men det här spännande inlägget det ska jag försöka mig på att tidsinställa så det verkar som jag skriver mitt i natten. Mitt i sömnen.
Hoppas ni andra sover gott och drömmer sött. Det är iaf mitt mål!
Fredagsmys
Så idag har jag börjat rensa, fotat och lagt ut på blocket. Nu hoppas jag bara någon vill ha våra tråkiga gamla möbler. Jag glömde ju dessutom skriva "Billigare vid snabb affär" vilket jag ju såklart borde ha gjort. Jag vill ju bli av med grejorna för sjutton. :)
Sedan har vi tvättat och diskat här hemma och så vid fem drog vi iväg till mina päron på Fredagsmiddag/mys. Lisa och Simon kom dit och hade på vägen från Stockholm fiskat upp mormor i Gimo så det blev riktig myskväll med skvaller och skratt på knaglig svengelska.
Nu har jag just kommit hem, bäddat ner Nils, hängt lite tvätt och letat lite inredningsgrejor på nätet. Jag är så sjukt taggad för att fixa och dona nu. Jag vill ha möbler att fixa med och färger att måla med nu. Well, well, det står inte på förrän det är dags att inreda gästrum och allrum där uppe. Flytta upp arbetsrummet och sedan fixa i ordning Nils rum. Tänk vad roligt det kommer bli. Nu kommer jag inte få en lugn stund uppe i huvudet då jag kommer fundera på inredningsmöjligheter och fina lösningar hela långa dagarna (och nätterna).
Här kastar jag in en liten bild som min fina kompis Mikaela tog när vi var och fikade ett gäng jobbisar förra fredagen.
Dagen
Dagen började vid tio i sex (som vanligt på sista tiden men lite för tidigt enligt en annan...) och på en gång förstod vi att det kommit en bebis till i kompisgänget :) Hurra hurra för Emma och Tobbe och lilla "Bruno" som vi fortfarande inte vet namn på. Efter frukost, undanröjning, liggvila och lunch blev det bråtttom bråttom ner på stan där Tobbe, Mikaela och Anna från mitt jobb (och Mikaelas kusin Elin från Ps jobb) väntade för en fika. Tyvärr var min plan att få med Therese på detta äventyr men telefonen blev kvar hemma i all brådska. Illa av mig :( Måste ringa och be om ursäkt.
Hur som helst hade Tobbe med sina små guldklimpar Melwin och Freya som är hur fina och goa som helst. Så det blev fika och bus och sedan en tur till leksaksaffären där vi skulle titta på leksakerna. Titta och prova men inte köpa :) Det var nog dagens höjdpunkt för de större barnen. Sötnosarna.
Efter stan blev det en sväng hem och sedan vidare till ICA och Granngården där jag skulle handla kattmat. Sedan har jag bara kommit hem, lekt med N, kryptränat, matat och tvättat honom och nu sover han så sött.
Så nu vill jag ha mat!
Och det kan vara så himla retsamt att jag har en alldeles egen kock, men att jag trots detta nästan alltid får laga min egen sura middag (och äta själv). Jag tycker det är både tråkigt och inte alls speciellt gott när jag lagar själv. Som för några dagar sedan, då lagade jag antagligen det äckligaste jag någonsin ätit. Till och med Peter erkännde att det inte var någon höjdare dagen efter, då han hade ätit sin portion på natten när han kom hem.
Gör det inte: Spaghetti med stekt, skivad chorizo och lök i krossade tomater. Vräk sedan över en hel burk majskorn och rör samman. VARNING VARNING, GÖR ALLTSÅ INTE OM DETTA MISSTAG!
Tacka vet jag att laga en smarrig middag i goda vänners (alt. familjens) lag med rätt ingredienser och något gott att smutta på till, då är det roligt att laga mat tycker jag. Men själv? Kväll efter kväll....Näää...
Trevlig fredagkväll!
Nu ni.
Eftersom jag varit rent usel på att uppdatera här på sistens (jag har bara trötthet, sömnbrist, förkylningar och kamera-sladd-brist att skylla på) så ger jag er nu ett fotomaraton. Det bjuds på blandad kompott från både lilla digitalkameran, mobilkameran och lite smått och gott kanske från systemisen. Allt för att uppdatera er (Therese) om vad Nils och jag gjort sedan sist.
Bilåkning, badkarsbad och pulkaåkning i Hemlingbybacken
Härliga dagar (och åk) i Vemdalen
Krypträning, mer snö och gåstols-race
Mer babysimmande
Inte nog med det så bör jag införskaffa lite nya badkläder snarast. Mamma (Ns mormor) var med idag och tog korten ovan och jag såg nog att brösten var utanför badkläderna. FY så skämmigt! Och där simmade jag omkring i godan ro. ALDRIG MER bröst-chock. Nästa bad blir i redigare kläder. Und damit basta!
(Jag har inte den blekaste varför vissa bilder ligger lite längre ner på raderna och har en orange ram runt sig...)
